Maria Rehn - Hobbyfotograf

jag har någon som är väldigt underbar.

Jahapp. Det sista stora arbetet är nu klart. Det är helt KLART! Reklamkampanjen. Vilket var att göra om husman knäckebröd. En reklamfilm, en rekamannons, en ny förpackning, en teoridel och mycket mer små tjafs. Denna grupp skulle jag säga smörar... Ah, på två klasser var det den enda gruppen som fick ett mvg. Men Midgård är väl allt om att vara kreativ. 

Jag är gammal och skör. Helt seriöst. Började gråta sist för en chock av smärta som tog sig igenom hela min svank. Det är inte roligt. Jag kan inte böja på mig. Jag tog mig inte upp från toaletten. Hur gammal är jag igen? Juste , 16??????????? Jag kan inte gå, inte sitta, inte ligga. Ingenting är skönt. Jag blir hemskt frustrerad. Jag har fått hjälp att ta mig in och ut ur bilen, att ta på mig skorna. Så fort jag rör mig så får jag en stöt av 1000 nålar i min rygg. Normalt? Det är fortfarande en 16åring som vi pratar om. Jag går även till pappa och säger att vi måste göra något åt det här. Han ber mig ta tag i det själv. Vänta nu, vem ska jag vända mig till? Vart? Hur? Jag vet inte.

DENNA BLIR DET ATT SE IKVÄLL! UNDERBART! MED DE BÄSTA!

Helt sjukt bra. Varit och fotograferat ett dop idag. 600kr rakt ner i fickan. Inte helt fel. Bilder från utlandet kommer.

No I rather walk a windy road
Rather know the things I know
See the world with my own eye
No regrets no looking back no good byes
No good byes

Jag ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen. Men jag vill inte blogga, för jag tycker inte om min blogg just nu. Jag tycker den är ful. Jag är i alla fall hemma i Sverige! Men bloggen är ogillad.

Idag flyger jag, idag far jag och Elin bort från allting. Bort från regn och trist väder, bort från skolan, bort från Holmsund, bort från hunden, träningarna, bort från familjen, från datorn, bort från facebook, tidningar och tyvärr pojkvännen. Kommer sakna allt. Men känns ganska skönt att få en paus. En paus med denna underbara flicka.

by me

Begravningar är nog det mest hemska som existerar. Det är då man klär sig i svart. Kvinnor och män, barn och ungdoma bär svarta kläder, man håller en röd ros i handen och allt man ser omkring sig är ögon av sorg. Man hör kyrkklockan klinga och man vet att det har börjat. Man sitter i något så vackert. Där det är högt i tak, det är brinnande ljus, det är rosor, det är fönster. Jag mötte bekanta och okända ansikten, alla lika sorgsna. Rad efter rad sitter människor finklädda med sina svarta kavajer eller kostymer, varenda en har förlorat någon i sitt liv. Någon som endast kommer finnas i ens minne i framtiden. Man sjunger till sorgsen musik, till pianospel, psalmer och ber böner. Jag kollade omkring mig och kände en känsla av obehag när alla människor slöt sina händer och stände sina ögon. Deras huvuden tippade sakta framåt som att de tilltalade till någon person över dem själva. Efter ett tag började jag höra snyftningar och vissa tog upp sina näsdukar för att torka tårarna på deras kinder. Under alla sorgsna toner så funderade jag över vad alla satt och tänkte på, och vilken relation alla okända ansikten hade till henne. Om de hade accepterat att hon är borta. Jag såg min farfar och hans fru hålla om varandra medan de tog farväl till henne och släppte en ros på hennes kista. De delade med sig av sina minnen av henne, med julfiranden i Brännland eller i stugan i Bjännsjö, hur hon trivdes att vara där. När hela släkten var samlad och hon sa att vi var hennes flock. Det var en väldigt fin begravning.

I know the darkness pulls on you. But it's just a point of view. When you're outside looking in. 
You belong to someone. And when you feel like giving in. 
And the coming of the end. Like your heart could break in two. 
Someone loves you.
Don´t judge me.

ph, me

ph, me

Hollywood tema igen. Denna person älskade jag att fotografera, det är sjukt vad det märks vilka personer som är vana att stå framför kameran och vilka som är obekväma.

HELA DEN HÄR DAGEN SKULLE JAG VILJA UPPLEVA IGEN. PRECIS JUST NU.

ph, me

Om en vecka så far jag. Det känns helt sjukt. Helgen blir lugn, ikväll kanske det blir bio med älskling och Mallan och Ante. Idag är det begravning. Taggar inte.

ph, me

Nu kommer bilderna från mitt besök på dragonskolan, Hollywood tema!

Spotify räknar ner med timmar och minuter. Jag blir stressad. Det är kallt ute. Jag har börjat läsa "Pojken som kallades Det" på svenskan. Det är 23 skoldagar till skolavslutningen. Det är 23 uppstigningar kvar. Jag längtar efter sommaren. Jag tycker inte om datakunskap, vilket jag har just nu. Jag har nationella i engelska imorgon. Bye.

Yes äntligen hittat min fina sommarring. Jag köpte den förra sommaren. Sen så lånade jag ut min nya fina ring till Mallan... Sen så var den borta... Nu är den funnen, den var i ett spel. Jag är glad!

Jag hade en sjukt trevlig valborg, iallafall till en början. Jag var hos Mallan och grillade med en massa brudar. Vi for vidare senare. Det blev inte en sen kväll. Det gjorde ingenting. Jag är nöjd. Allt var med som oftast är med. Gråt, skratt och bråk. Blandade känslor. Mallan firades ocskå eftersom hon fyllde år dagen efter.