Piff och Puff
Gymnastens största hot - ängslan.
Varför då? Över vad? Över att glömma handisättning i handvolt, slå huvudet och få hjärnskakning? Har hänt, jag var där. Över att armbågen ska hoppa ur led i en kraschlandning efter en enkel volt? Har hänt, jag var där. Över att ledbandet ska gå av i ett snedtramp? Har hänt, jag var där. Över att bryta armbågen i ett fumligt plinthopp? Har hänt, jag var där. Över att höften ska hoppa ur led i en dansrutin? Har hänt, jag var där. Över att sluta rotera mitt i en salto och landa rakt upp och ner på huvudet? Har hänt, jag var där.
Så denna ängslan kanske kan tyckas befogad. Men faktum är att det är just när vi inte tror, när vi inte riktigt vågar, när vi inte satsar som olyckan är framme. När vi vågar, litar på vår förmåga och kör på i 110 % - det är då vi klarar det. Det är då vi landar på fötterna. Och då är gymnastiken det vackraste i världen.
Hur är det i din sport, i ditt lag, i ditt liv?
SKRIVET AV: Malin Bergström
Vår mamma, jag saknar dig galet mycket, det tror jag att vi alla gör. Du tog med dig glöden när du försvann..
Varför då? Över vad? Över att glömma handisättning i handvolt, slå huvudet och få hjärnskakning? Har hänt, jag var där. Över att armbågen ska hoppa ur led i en kraschlandning efter en enkel volt? Har hänt, jag var där. Över att ledbandet ska gå av i ett snedtramp? Har hänt, jag var där. Över att bryta armbågen i ett fumligt plinthopp? Har hänt, jag var där. Över att höften ska hoppa ur led i en dansrutin? Har hänt, jag var där. Över att sluta rotera mitt i en salto och landa rakt upp och ner på huvudet? Har hänt, jag var där.
Så denna ängslan kanske kan tyckas befogad. Men faktum är att det är just när vi inte tror, när vi inte riktigt vågar, när vi inte satsar som olyckan är framme. När vi vågar, litar på vår förmåga och kör på i 110 % - det är då vi klarar det. Det är då vi landar på fötterna. Och då är gymnastiken det vackraste i världen.
Hur är det i din sport, i ditt lag, i ditt liv?
SKRIVET AV: Malin Bergström
Vår mamma, jag saknar dig galet mycket, det tror jag att vi alla gör. Du tog med dig glöden när du försvann..
Postat av Mamma
Älskade Marran! Jag saknar dig också. Och alla barnen. Tänk om vi kunde få stå så som på bilden igen!
Postat av Mamma
Eller stå, du gör dig bäst i luften, men jag håller mig nog på marken ;)
